De vanligaste fasadpanelmåtten är 22 mm tjocklek med bredder som 95, 120 och 145 mm, och för vissa profiler även 170 och 195 mm. När du beräknar materialåtgång är det täckande bredd som gäller, inte panelens totala bredd. Den skillnaden avgör om beställningen blir rätt från början.
Kort sagt:
- Vid 120 mm täckande bredd går det åt cirka 8,33 löpmeter per kvadratmeter; en vägg på 20 kvadratmeter kräver cirka 167 meter före spill.
- Bakom panelen behövs minst 25 mm luftspalt och spikreglar med 600 mm centrumavstånd; färdigmålad panel ska monteras vid en fuktkvot under 16 %.
- Brädor bredare än 120 mm bör dubbelspikas för att minska kupning, och spiken ska fästa cirka 34 mm i spikregeln utan att gå igenom vindskyddet.
- På mindre hus ger 95 mm panel ett finare uttryck, medan bredder från 145 mm passar större fasader och minskar antalet skarvar.
- Beställ 5–10 % extra panel för spill, fönsteröppningar och kapningar, eftersom den faktiska åtgången nästan alltid överstiger den teoretiska beräkningen.
Innehållsförteckning
- Vanliga profiler och typiska mått på fasadpanel
- Mått för knutbrädor, botten- och lockbrädor
- Montering och infästning: tjocklek, luftspalt och centrumavstånd
- Beräkna åtgång: täckande bredd och räkneexempel
- Domanbygg: måttbeställda yakisugi-paneler efter dina mått
- Smalt eller brett: hantverkarens tumregel för panelval
- Beställ provbit eller offert på Träpanel Mahagoni
- Vanliga frågor
- Källor
Vanliga profiler och typiska mått på fasadpanel
Fasadpaneler delas in efter monteringsriktning och profilform, och varje typ har sina egna standardmått. Stående panel monteras lodrätt och kombineras ofta med lockläkt eller lockbräda, medan liggande panel läggs vågrätt och kräver en fals eller spont som skyddar mot slagregn. Spontad panel har en infräst not och fjäder som gör att brädorna låser i varandra, vilket ger en tätare yta än en enkel lockpanel.
Lockpanel består av en bottenbräda och en smalare lockbräda som täcker skarven, en lösning som länge dominerat på svenska hus. Limträpanel är en nyare variant där flera träskikt limmas ihop till breda, formstabila brädor som rör sig mindre vid fukt och torka.
De vanligaste dimensionerna enligt standardtabellerna för ytterpanelbräda är:
- 22×95 mm, den smalaste standardbredden, vanlig på äldre och mindre byggnader.
- 22×120 mm, den mest använda bredden för både stående och liggande panel.
- 22×145 mm, ett vanligt val när färre skarvar önskas på en större vägg.
- 22×170 mm och 22×195 mm, bredare alternativ som finns i flera profiler.
- Limträpanel i 25×225 mm och 25×325 mm, betydligt bredare tack vare den limmade konstruktionen.
Samma källa listar även 28 mm tjocka varianter av samtliga bredder, en grövre dimension som ibland väljs för extra stadga på utsatta fasader. Tunnare panel, 16 mm, förekommer i vissa äldre profiler men rekommenderas sällan i dag, medan 25 mm används framför allt i limträpanelens konstruktion snarare än i vanlig massiv panel.
Mått för knutbrädor, botten- och lockbrädor
Utöver själva fasadytan behöver du räkna med detaljer som ofta glöms bort i en första uppskattning. Knutbrädor, som täcker hörnen på huset, tillverkas vanligen i dimensionerna 22×120 mm eller 22×145 mm, där den bredare varianten ger ett kraftigare intryck på större byggnader.
Vid lockpanel skiljer man på bottenbräda och lockbräda, och de två delarna har olika mått:
- Bottenbräda: vanligtvis 22×95, 22×120, 22×145 eller 22×170 mm beroende på önskad skarvbredd.
- Lockbräda: oftast smalare än bottenbrädan, så att överlappet blir jämnt och täcker skarven helt.
- Lockläkt och spikläkt: 22×45, 22×70, 34×45 eller 34×70 mm.
Valet mellan de olika läktdimensionerna handlar om hur mycket spiklängd som behövs och hur stabil underkonstruktionen är. En grövre läkt, 34 mm, ger bättre fäste för längre spik och passar där panelen utsätts för mer vind och rörelse.
Montering och infästning: tjocklek, luftspalt och centrumavstånd
Valet av dimension hänger ihop med hur panelen monteras, inte bara med hur den ser ut. En tunnare panel än 22 mm riskerar att kupa sig när fuktkvoten pendlar mellan årstider, eftersom träet krymper och sväller olika mycket i olika riktningar. Därför har 22 mm blivit den praktiska minimigränsen för de flesta ytterpanelprofiler.
- Kontrollera att luftspalten bakom panelen är minst 25 mm, enligt Svenskt Träs rekommendationer, så att fukt kan ventileras bort innan den orsakar skador.
- Använd spikreglar med centrumavstånd 600 mm som bärande underlag för panelen.
- Välj varmförzinkad panelspik, till exempel 2,8×48 till 2,8×75 mm, anpassad efter panelens tjocklek och läktens djup.
- Fäst knutbrädor med dyckert 2,3×60 mm med ett lämpligt centrumavstånd kring 150 mm, eller med skruv på cirka 200 mm centrumavstånd.
- Dubbelspika brädor bredare än 120 mm för att minska risken för att de kupar sig över tid, en praktikerregel som monteringsanvisningarna för utvändiga paneler lyfter fram särskilt.
Proffstips: Se till att spiken inte penetrerar vindskyddet bakom läkten, utan att förankringen i spikregeln blir omkring 34 mm för ett säkert fäste.
Fuktkvoten vid montering spelar också roll. CMP-systemets anvisningar anger att färdigmålad panel bör monteras vid en fuktkvot under 16 %, vilket minskar risken för sprickbildning i ytbehandlingen efter att panelen satts upp.
Beräkna åtgång: täckande bredd och räkneexempel
Den vanligaste missuppfattningen vid beställning är att blanda ihop totalbredd och täckande bredd. Totalbredden är brädans fysiska mått, medan täckande bredd är det mått som faktiskt syns på väggen efter spont eller överlapp, och det är täckande bredd som avgör hur mycket virke du behöver.
Enligt Svenskt Träs lathund ger vanliga täckande bredder följande åtgång per kvadratmeter:
- 95 mm täckande bredd kräver ungefär 10,53 löpmeter per kvadratmeter.
- 120 mm täckande bredd kräver ungefär 8,33 löpmeter per kvadratmeter.
- 145 mm täckande bredd kräver ungefär 6,90 löpmeter per kvadratmeter.
Ett konkret exempel: en vägg på 20 kvadratmeter klädd med lockpanel som har 120 mm täckande bredd kräver omkring 167 löpmeter panel (20 × 8,33). Lägg alltid till en marginal på 5 till 10 % för spill, fönsteröppningar och kapningar, eftersom den faktiska åtgången nästan alltid blir högre än den teoretiska beräkningen.
Domanbygg: måttbeställda yakisugi-paneler efter dina mått
Vi tillverkar fasadpaneler med den japanska yakisugi-tekniken, där träytan förkolas och på så sätt får ett naturligt skydd mot fukt och röta. Varje beställning anpassas efter kundens valda profil och täckande bredd, så att panelen stämmer med de mått som diskuteras ovan. Innan projektet startar får du tydlig information om pris och möjlighet att beställa ett materialprov, så att du kan se ytan och kolören i verkligheten innan du bestämmer dig.
Smalt eller brett: hantverkarens tumregel för panelval
Smala bredder som 95 mm ger ett lugnare, mer finstämt uttryck på mindre hus och villor med många detaljer kring fönster och knutar. Bredare paneler, 145 mm och uppåt, passar bättre på större fasadytor där färre skarvar gör helheten renare och monteringen snabbare per kvadratmeter. En enkel tumregel: låt panelbredden följa husets skala, inte tvärtom.
— Anas
Beställ provbit eller offert på Träpanel Mahagoni
Vill du se yakisugi-ytan innan du bestämmer dimension? Beställ ett materialprov eller be om offert på vår Träpanel Mahagoni Norrländsk tall/gran, tillverkad i måttbeställda format som matchar de täckande bredder du just läst om. Vi anpassar tjocklek och bredd efter din fasad, levererar till hela Sverige och erbjuder flexibla betalningsvillkor. Behöver du hjälp med montering kan du också lägga till det som tillval i samma offert.
Vanliga frågor
Vilka mått finns panelbrädor i?
Panelbrädor tillverkas vanligen i 22 mm tjocklek med bredder på 95, 120, 145, 170 och 195 mm. Samma bredder finns även i en grövre 28 mm-variant för den som vill ha extra stadga.
Vilka dimensioner finns Z-paneler i?
Z-panel, eller spontad liggande panel, följer samma grundmått som annan ytterpanelbräda, det vill säga 22 mm tjocklek med bredder mellan 95 och 195 mm. Den täckande bredden blir något mindre än totalbredden på grund av spontens överlapp.
Vilka dimensioner ska knutbrädor ha?
Knutbrädor tillverkas normalt i 22×120 mm eller 22×145 mm, där den bredare brädan ofta väljs till större hus för ett tyngre intryck i hörnen. De fästs lämpligen med dyckert på ett centrumavstånd på ungefär 150 mm.
Vilken är den vanligaste ytterpanelen?
Stående panel med lockläkt eller lockbräda är den mest använda ytterpanelen på svenska hus, även om liggande och spontad panel också förekommer flitigt. Valet styrs ofta mer av stil och arkitektur än av tekniska skäl.
Vad är CMP och varför spelar det roll vid val av panel?
CMP, Certifierad Målad Panel, är ett kvalitetssystem som ställer krav på fuktkvot och ytbehandling vid industrimålning av panel. Certifieringen ger ofta en funktionsgaranti och gör det lättare att lita på att panelen håller måttet över tid.